Long time ago nu med bloggen – det kommer bli bättre framöver, jag har bara haft galet mycket med jobb och annat som plockat min tid. Utöver det så har jag planerat mindre bra – min strukturella sida har varit mindre bra sista tiden med andra ord..

Låt oss prata stim & drömmar – för ni valde mellan den röda vanliga tråden och stim och drömmar, så nu vart det de sist nämnda. Något jag och min kbt diskuterat rätt frekvent senaste tiden. Så nu kör vi!

Jag har sen jag kan missat alltid dagdrömt väldigt mycket. Allt från när jag gick i skolan och satt vid skolbänken till promenader. Idag är det mer när jag städar och dammsuger eller gör något där jag inte behöver hålla fokus för då får hjärnan utrymme att spinna iväg.
Som dom flesta vet via min instagram så älskar jag att åka och köra bil. Och som yngre innan jag körde utan körkort och när jag väl fick mitt körkort och började köra så satt jag gärna i bilen med musik och hörlurar. En väldigt bra plats för att stimma. Det har oftast handlat om drömmar jag haft vid den tiden men även destruktiva eller snarare ledsna ”drömmar”. Detta är inget jag alls lagt märke till förens sista tiden och i samband med min kbt. Vad jag drömt om kommer jag inte komma in på. Dessa stim har även funka som en kreativ bubbla där jag drömmer men också spinner iväg till kreativa idéer – det är alltså inte drömmar om att jag ska bli en prinsessa och rida på enhörning, det är mer real deal grejer. Saker jag VERKLIGEN drömmer om.

Nu såhär i efterhand när jag fått läxa av min terapeut att studera dessa stim noggrannare då det 1) inte ska ta upp för mycket tid (drömma är bra och kreativt men man ska inte glömma att leva) 2) börja undersöka dessa mer sorgliga stim och varför dom tar så mycket plats.

Jag stimmar ibland – vissa perioder mer och andra mindre. När jag mår riktigt bra stimmar jag inte lika mycket och när jag mår mindre bra blir det mer, därav tar dom mer dystra stimmen plats och blir som en plats att få utlopp i. Svårt att förklara men det blir som att jobbiga saker som hänt målas upp i ett stim där jag får prata och får utlopp för det. För inga av dessa sorliga stim har en verklighet eller kommer hända men det får någon form av utlopp där. Det kan vara bra men det blir lätt att jag stimmar iväg ofta i det och blir som ett form av ältande när det är på tiden att släppa istället. Nu var det ett tag sen jag hamnade där så det är svårt att utvärdera just nu eller senaste men det är okej att det finns och ibland dock inte ältande.

Dom braiga stimmen dom är toppen men även viktigt där att jag inte hamnar för mycket i dom, så jag inte hamnar i Dream land utan måste leva det också. Där funkar det annorlunda än dom sorliga stimmen då det blir en helt annan kreativitet där. Jag får många bra ideer där ifrån vilket är toppen men ibland hamnar jag i drömmar som jag vill men som jag med sanningens ord varken innerst inne 100% vill eller ha möjlighet till. Jag är big supporter av att köra på sina drömmar men vissa drömmar är mer något som vore coolt för stunden, inget jag verkligen vill.

Jag hamnar i dessa stim och har väl gjort för jag har en hjärna som gärna drar iväg men som också kunnat vara en flyktplats när verkliga livet varit för jobbigt eller när det varit kaos hemma. Då har det varit lättare att stimma iväg och tänka på annat. Stimma är bra och kreativt och även en plats att få fly undan till ibland och ”leva ut”, men låt det inte bli en plats som bara tar plats från det verkliga livet eller att dessa drömmar faktiskt inte är något man satsar på. Som jag sa: vissa drömmar som jag hamnar i drömmer jag för det är kul och coolt för stunden men resterande vill jag verkligen köra på. Låt det vara en extra plats att vara kreativ på men glöm inte att leva det riktiga livet också.

Author

Write A Comment